Vad ska jag tänka på när jag söker jobb?

Det är alltid positivt att söka jobb hos flera olika arbetsgivare samtidigt för att ha möjligheten att jämföra vad respektive arbetsgivare har att erbjuda dig. Innan du går på intervju kan det vara bra att läsa på om arbetsgivaren. Fundera även kring vad ditt löneanspråk är och vilka villkor som är lämpliga för dig. Ifall arbetsgivaren erbjuder kollektivavtal så har du redan fått pensionsavsättning, semesterdagar, övertidsersättning, extra ersättning vid föräldraledighet osv. i ditt anställningsavtal. Istället kan du fokusera på vad ditt löneanspråk är för ditt arbete. Men om kollektivavtal inte erbjuds så omfattas du enbart av lagstiftningen och behöver således själv förhandla om flera punkter i ditt anställningsavtal. Därför är det oerhört viktigt att du tar upp frågor om pension, semesterledighet och övertidsersättning.

Om du blir sjuk ska du sjukanmäla dig till arbetsgivaren för att kunna få sjuklön, och anmälan ska ske den första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdomen. De 14 första dagarna du är sjuk får du sjuklön utbetalt av din arbetsgivare, vilket motsvarar 80% av din vanliga lön, oavsett vad du tjänar. Dock är första sjukdagen en karensdag och för den får du ingen sjuklön. Sjuklön har du rätt till från den första dagen du är anställd. Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar sjukanmäler din arbetsgivare dig till Försäkringskassan. Då kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Ifall du är sjuk mer än 14 dagar så sjukanmäler din arbetsgivare dig till Försäkringskassan, och då måste du ansöka om sjukpenning istället. De första 90 dagarna du inte klarar av att utföra ditt arbete har du rätt till sjukpenning. Efter det utför Försäkringskassan med jämna mellanrum bedömningar av din kapacitet att börja arbeta igen för att kunna avgöra om du har rätt att fortsätta få fler sjukpenningdagar.

Vad borde jag veta om tjänstepensionen?

Tjänstepension är ett tillägg till den allmänna pensionen och kan ofta utgöra en stor del av din framtida pension, på 25 – 50 % av den totala pensionen. Eftersom det finns ett intjänandetak på den allmänna pensionen vilket betyder att inkomster över 45,850 kr inte bidrar till att du tjänar mer på din allmänna pension, så blir det viktigare med tjänstepension beroende på hur hög lön du har. Majoriteten av de som arbetar har tjänstepension men den är absolut inte någon självklarhet. Ifall ditt anställningsavtal innefattas av kollektivavtal så kan du vara säker på att din arbetsgivare sätter av pengar till din tjänstepension. Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal finns det ingen ram att förhålla sig till. Det kan innebära att du inte får någon tjänstepensionsplan. Om du får det, är det dock inte uppenbart hur mycket som betalas in till din tjänstepension samt hur villkor och avgifter är upplagda. Oftast blir resultatet att du som anställd får mycket sämre pensioner och försäkringar jämfört med om arbetsgivaren erbjudit kollektivavtal.

Vad är en rimlig lön?

I nuläget är det inte speciellt lätt att hitta någon jämförbar och tydlig referenslönenivå för dig som arbetar som sjuksköterska eller läkare. Det är många faktorer som har stor betydelse för hur mycket man tjänar, och det kan ofta skilja upp till tusentals kronor. Faktorer som kan påverka är bland annat om du jobbar för regionen, privat, kommunen samt din arbetslivserfarenhet och vart i landet du arbetar, för att nämna några exempel bara. Det du i nuläget kan utgå ifrån när du gör din research inför eventuell löneförhandling är att använda dina lokala fackförbunds lönedata för att hitta en referenspunkt för vad just din lön borde vara. Är du läkare så kan du kika på SLF:s lönedatabas, om du är sjuksköterska kan du kolla Vårdförbundet och om du är undersköterska kan du titta på Kommunal . Mer specifika tips kring just detta hittar du i vår artikelserie om löneförhandling genom att klicka här.

Hur mycket semester har jag rätt till?

Semesterledigheten är reglerad i semesterlagen. För dig som är verksam inom region, kommun eller kommunalt bolag förekommer även regler i Allmänna Bestämmelser och eventuellt lokala kollektivavtal och särskilda uppgörelser. Ofta förekommer även kollektivavtal med utökande regler mellan Vårdförbundet och privata arbetsgivare samt anställda i offentlig sektor, men det kan likväl finnas lokala kollektivavtal och särskilda uppgörelser. Enligt 12 § semesterlagen ska semesterledigheten vanligtvis läggas så att arbetstagaren får en semester på minst fyra veckor på sommaren under perioden juni-augusti. Generellt kallas denna ledighetsperiod för huvud- eller sommarsemester. Annan semesterperiod kräver förhandlingar

Hur fungerar uppsägningstid?

Ifall du har en tillsvidareanställning är skyldig du säga upp anställningen för att den ska upphöra. Efter uppsägningen behöver du vara kvar i tjänsten under en bestämd uppsägningstid, ifall du inte avtalat om något annat med din arbetsgivare. Om din anställnings omfattas av kollektivavtal, så anges där vilken uppsägningstid som gäller. Annars kan du också själv ha bestämt en särskild uppsägningstid i samtycke med din arbetsgivare. Därför är det bra att dubbelkolla vad som är angivet i ditt anställningsavtal eller i den skriftliga anställningsinformation som du tagit emot. Ifall du inte omfattas av kollektivavtal och du inte har avtalat om något annat är det anställningsskyddslagens regler som gäller med en månads uppsägningstid.